Nattsnack

Klockan börjar närma sig morgon så smått och snart är det dags för mig och min kära kollega att gå hem och sova. Det har varit en lugn natt här på Fallet. Allt är liksom stilla. Jag har sett en fantastiskt underligt bra film (ja, fransk) och fått tid att grubbla på både det ena och det andra.
Det är så många beslut som måste tas nu framöver. Så mycket som måste planeras och tänkas ut. Tiden på det här bygget börjar närma sig sitt slut och det är dags att vända blad för ett nytt kapitel. Jag undrar och funderar. När jag tänker på det kan jag egentligen hamna varsomhelst i höst. Det känns på ett lite vemodigt sätt rätt befriande. Och skrämmande på samma gång. Tanken på att jag inte vet var jag bor i höst är inte särskilt lugnande, men å andra sidan så har jag fått nog av den varan de senaste åren. Lugn alltså. Lugn och trygghet. Jag tror jag behöver lite mer utmaningar i livet. Allt har blivit rätt tryggt och bekvämt och ibland ganska förutsägbart. Inget fel i det egentligen, var antagligen exakt vad jag behövde för ett tag sedan, men den rastlösa människan i mig börjar göra sig påmind nu. Jag vill flytta till en annan stad, lära mig mer saker, träffa fler människor. Jag vill ägna mig åt någonting som verkligen och innerligt intresserar mig. Det handlar bara om att bestämma sig. Och våga.

Ja, ni får ursäkta mitt djupa varituppehelanattenbabbel. Men det är så det är. Nu - frukost!


/Sanna